Mahimangad VaruGad ani Bhushangad
6.1.2018
Me, Pintu, Bhushan ani Chaddi
Safe
Varugad – Phaltan – Dahivadi – Mogarale phata ani tithun rasta thev
machivar jato
Amacha team madhe don gadi add zalyani ajun maja yenar he nakkich
kalala hota. Rohida kela ani mag pudhache kutale kille hya charchet he teen gad
ale. Varugad ha pahila tharala ani tithe jayala suru kela. Barach vel gela
poche parayanta. Trekking cha bhoot pathimage lagale ahe so sarva jan velet
yetat he sanagaychi garaj nahi. Varugad Maharajanni bandhalela killa ahe. The
fort is actually huge, divided into several parts. Bale killa ahe / Machi ahe.
Machi parayanta gadi jate ani mag farase kahi chadhayala urat nahi. Pan khalun
yayacha mhanala tar gad khup motha ahe. Tyacha vistar mastach ahe. Machivar aaj
mandir ahe. Killyachi tatabandi masta disun yete. Amhi tithe sakali 8 cha
aaspas pochalo ani balekillyavar jayala suruvat keli. It’s a beautiful place.
You can stay in the temple below. Pani ahe pan jevan shakyato apan apala nyave.
Balekillyavar aak sadar ahe. Panyachi taki ahe. Pan sarvat chan mhanaje ya
purna gadacha vistar tithun disato. Generally it is difficult to see the whole
fort from any angle. But once you reach the top, you will surely notice the
size of this fort. Loved it. We reached the top within 20 min. In case you climb
the fort all the way, it will take you around 45 min to come to the machi and
then another 20 min on to the balekilla. Varugad, mastach ahe ani patkan zala.
History: वारुगड किल्ला शिवरायांनी बांधला होता. या किल्ल्याचा किल्लेदार परभू जातीचा होता. २०० पहारेकरी व बरीच शिबंदी किल्ल्यावर होती. १८१८ मध्ये सातारच्या राजाच्या फडणीस विठ्ठलपंत याने २०० लोक पाठवून दुसर्या बाजीरावाकडून हा किल्ला घेतला.
History: वारुगड किल्ला शिवरायांनी बांधला होता. या किल्ल्याचा किल्लेदार परभू जातीचा होता. २०० पहारेकरी व बरीच शिबंदी किल्ल्यावर होती. १८१८ मध्ये सातारच्या राजाच्या फडणीस विठ्ठलपंत याने २०० लोक पाठवून दुसर्या बाजीरावाकडून हा किल्ला घेतला.
Mahimangad
Amachi gadi tithun nighali ani amhi Mahiman chi vaat shodhayala
lagalo. Machi varun khali yeun pandharpur margala laga. Satara Pandahrpur
marga. Pusegav navacha gav lagle ki you know you are on the right track. Travel
for 10 to 12 km and you will see a road going to Mahimangad. I don’t think you
will miss this. You can see the huge fort standing in front of you. Ashakya
kada ahe katalatla ani tyamule najaretun na chukanara ha killa ahe. Tasa var
jayala ha gad kahi avhagad nahi. So you can climb the fort in about 40 min. Var
gelyavar mukhya darvaja ahe. Sarva udhvasta zala ahe, ka kela ahe mahit nahi. When
you there with history and see such destructed structures you feel the pain
inside, and keep asking why this has happened. Cha mari topi jyanni he
udhavasta kele tyanchi. Karan kille he ajun aneko varsha rahile asate. Yanna kahi
honar nahi. Tya kalat paise khane pine nasava tyamule chunya cha jagi mati ani
dagadacha jagi ajun kahi tari vaparala nahi. Nahi tar kay, atta parayanta tithe
aak dagad urala nasata. Gadacha darvaja pashi gelat tar don hatti pahayala
visaru naka. Dagadat korlele ahet. Jabri ahe. Me foto kadhale ahet tyache. Var pochalat ki aak kalata ki tatabandi ahe
ajun chan. Maruti cha aak mandir ani tithe rahata pan yeil. Ughadyavar ahe.
Tithun pudhe aka burujavar pochalat ki sarva gadache chan darshan ghadate.
Panyachi taki pan ahe aka bajula. Aka burjacha javal aak chor darvaja pan ahe.
Jara shodhayala lagato pan sapadto.
Tyadivashi chaddi ni energy bar anale hote ani me I think sandwich
anala hota. Tithe basun don ghas khalale. Gad baghayala 30 – 35 min khup zali.
Far motha nahi ha killa. Ithun Vardhangadache darshan hote, arthat he Bhushan
ni dakhavala tevha kalala. Vardhan amacha 6 months adhi zala hota. Tyacha pan
lihayacha ahe. Mahiman var tasa konich
bhetala nahi. Ithale he sarva kille tashe shanta ahet. Far kahi gardi nasalyamule
ka hoina ithe ghan zaleli nahi. Tyamule var gelyavar khupach chan vatata. Ithun
nighalo ani amacha shevatcha killa mhanaje bhushan gad cha disheni gadi
nighali.
इतिहास : | |
आदिलशहाच्या काळात विजापूर या राजधानीपासून कोकणातल्या बंदरांपर्यंत जाणारा, विजापूर - पंढरपूर - सातारा - वाई - महाड असा व्यापारी मार्ग होता. या मार्गाचे रक्षण करण्यासाठी महिमानगड किल्ल्याची योजना केली होती. साताराच्या पूर्वेकडील प्रांताचे संरक्षण करण्याकरीता शिवरायांनी जे किल्ले घेतले, त्यापैकीच एक महिमानगड. पूर्वी किल्ल्याच्या रक्षणाकरीता महार रामोशी मिळून ७५ इसम ठेवलेले होते. किल्ल्याचा हवालदार आणि सबनीस यांची इनामे अद्यापही वंशज पाटील व कुळकर्णी यांच्याकडे चालू आहे. (ref trekshitiz) |
Bhushangad
Pune Phaltan margavarach Bhushangad ahe. Tithun Karad tasa barach
javal ahe. Amhi Mahiman varun vaduj la alo ani tithun saral 20 km pudhe alo ki
left la bhushangad ahe. Total 40 KM tari asel. Bhushangad la atta khup
development chalu ahe. Raaste kam chalu ahe. Mala vatata gadavar jayala pan aak
rasta karana chalu ahe. Ha gad ajun shabut ahe ani tyache darvaje, korlelya
kahi aruti chan baghayala milatat. Var harnai devi che chan mandir ahe. Uncha murti
ahe ani mandira samor deepmal va kahi dagad ahet. Ya killyavar yayala chan
payaryanchi vaat ahe. Tyamule tasa kahi vishesh tras hot nahi. Tatabandi shabut
asalyamule chan baghayala milate. Bhushan gadavar jayala 30 min khup zali. Var pahayala
ajun 20 min and utarayala 20 min. So, on this day we were able to successfully
complete 3 forts in this area. One more successful weekend and one more
successful trek completed.
इतिहास : | |
देवगिरीचा सम्राट राजा सिंघण दूसरा (१२१०-१२४७) याने हा किल्ला बांधला. इ.स. १६७६ मध्ये शिवाजीराजांनी आदिलशहाकडून भूषणगडचा किल्ला जिंकून घेतला व त्याची फेरउभारणी केली. नंतरच्या काळात औरंगजेबाने किल्ला जिंकून त्याचे नाव ‘‘इस्लामतारा’’ ठेवले. पेशवेकाळात हा गड पंतप्रतिनिधींच्या ताब्यात होता. इ.स १८४८ मध्ये इंग्रजांनी सातार्याचे राज्य खालसा केल्यावर भूषणगडचा ताबा इंग्रजांकडे आला. |
No comments:
Post a Comment